Evaluering av kursen

Digitalkursens föreläsningar är nu till ända. Allt vi har lärt oss har på något sätt tangerat kursens kärna: digitala möjligheter och utmaningar inom humaniora.

För mig blev kursen dessutom en bra måttstock på mina egna kunskaper datateknik. Visst har jag tyckt mig begripa de mest allmänna funktionerna som till exempel bloggande och olika presentationsprogram, men under kursens gång blev det uppenbart att det finns så  mycket mer program som kan användas inom studier och forskning. Många förkortningar och datatermer förklarades under kursens gång, vilket var tillförande.

Vi var en rätt så liten grupp, vilket innebar fördelen att vi hade mycket tid för diskussioner och kanske lärde känna varandra på det där sättet som inte är möjligt i en klass med 30 presoner. Det måste dock konstateras att diskussionerna emellanåt endast fördes mellan 3-4 människor. Lärorikt hur som helst, även om jag emellanåt bara satt och lyssnade.

Själva idéen med att starta en egen blogg under kursen understöder jag. Detta undertstryker att kursen är "modern" och framåtsträvande i sitt innehåll. Första föreläsningen i ett nötskal: "För 100 år sedan var det säkert självklart att historiestuderande skulle lära sig latin. Nu börjar det vara livsviktigt för en humanist att klara av digitala arbeten och kanske programmering."

Allt arbete gjordes via bloggarna, och innebar att inläggen kunde göras lite var som helst bara nätuppkoppling fanns. Jag ser denna lösning som föredömligt smidig eftersom inlämning av diverse kursdagböcker och andra skriverier via exempelvis e-post ibland är frustrerande. Dessutom är bloggar synliga för allmänheten vilket i sig är en bra övning för alla som tänker publicera något i framtiden!


Det hade varit treviligt att hinna lära sig koda lite, men av tidsmässiga skäl kanske det inte skulle vara möjligt. Om alla kursdeltagare skulle få arbeta på en gemensam websida skulle det dock vara intressant att få se resultatet. Kanske en skild kurs i detta vore något? Grupparbeten över lag är ofta bra, och kan med fördel göras över nätet. Mer sådant?



Egentligen återstår bara detta blogginlägg för min del i denna kurs, men jag har på känn att denna blogg får stå kvar. Jag vet inte när jag skriver nästa inlägg, men det kommer att ske. Jag har på känn att den kan leda till något. Någon dag...


Tack för kursen, Jessica!

Jimmy

Open access

Fördelen med open access i största allmänhet är att nya rön inom vetenskapen har möjlighet att nå ut till miljoner intresserade på nolltid. Genom att se till att det man publicerar på internet är tillgängligt för vilken besökare som helst kan man även få sitt eget namn känt och på så sätt försäkra sig om att ens eget arbete uppskattas och hänvisas till. Precis som i musikbranschen gäller det antagligen att som forskare på allvar ta steget ut på internet nuförtiden. Även om till exempel facklitteratur om kontroverser i vitamin B-12 inte väcker samma uppståndelse som PSY:s Gangnam Style tror jag ändå att open access är livsviktigt för en stor,tyst grupp: de seriösa forskarna.

2003 var en milstolpe inom open access eftersom Berlinkonventionen undertecknades. Detta innebar att flera europeiska universitet kom överens om open access, vilket till exempel vi studerande är stort tack skyldiga. Om vi vet om en forskning som är intressant men inte klar än finns möjligheten till såkallade grå publikationer. Dessa är avhandlingar som inte är klara men kan innehålla mycket nyttigheter.

Surprise of the day: open access måste ta hänsyn till upphovsrättslagen. Som skapare av en anhandling har du rätt att bestämma hur folk får behandla ditt material. Det går till exempel att tillåta icke-kommersiell användning av ens verk. 70 år efter en upphovsmans död blir verket kulturell allmänning och får användas utan hänsyn till upphovsrätten.

Risken med open access är naturligtvis att man hänvisar till dessa digitala källor utan att ifrågasätta dem. Många halvseriösa artiklar på nätet kan innehålla uppenbara sakfel utan att någon egentligen märker det. En tröst är förstås att det är enkelt för besökare att påpeka dessa fel så de korrigeras.

Open access är enligt mig en utveckling som trots sina risker inte ska avstanna. Precis som musikbranschen är även forskningen på väg att bryta ny mark på internet. Brave New World.

Trevlig fortsatt kväll!
-Jimmy

infografisk jämförelse

Senaste föreläsning presenterade vi lite egna infografiska arbeten. Jag ska här göra en kort jämförelse med min och Veronica Aspelins presentation.
För det första var det en rolig slump att båda våra arbeten tangerade högerextremism. Jag undersökte understödet för nationalistiska partier i svenska riksdagval medan Veronica analyserade ordval i två antisemitiska tidskrifter från 1930-talets Finland.

Jag använde mig av cirkeldiagram för att belysa partiers popularitet i förhållande till det totala antalet röster i val. Fördelen med cirkeldiagram är att det är enkelt att förstå fakta i förhållande till annan fakta.

Veronica lade upp ord i olika fonter beroende på deras användningsfrekvens i tidskrifterna. Således var t.ex. "jude" stort pi hennes infografik, medan "finansjude" förekom lite mer sällan osv.


Jag gör en liten infografisk jämförelse här nedan:

Veronicas modell:

                                        exempel    Exempel
                            Exempel                                    Exempel        Exempel





Jimmys modell

Ha en skön kväll! Själv ska jag försöka bota en potentiell bihåleinflammation och hoppas vara i skick till morgondagens föreläsning.

- Jimmy

            

Kvantitativa metoder, statistik

Kvantitativa metoder kan med fördel användas då stora mängder information ska samlas in och analyseras. Crowdsourcing är numera en mycket viktig metod för att nå information och material som annars vore omöjligt att få tag på. The Great War Archive har nu ett projekt som tillåter vem som helst att skicka in bilder som härrör från första världskriget. Genom Flickr går det snabbt att samla upp tusentals bilder till ett specifikt album som senare ställs ut.

Detta är ett exempel på hur en kvantitativ metod bidrar till almännyttiga och intressanta projekt. Kostnadsfritt för projektledaren dessutom!

En stor utmaning med sådant här är dock att säkerställa källornas trovärdighet. Eftersom vem som helst får bidra, kan vi inte bortse från risken att gå på pumpen. Med dagens teknik skulle till och med jag kunna klippa in mig i en tysk skyttegrav under Kaiserschlacht 1918 och få det att se hyfsat trovärdigt ut. Då stora kvantiteter material samlas, måste det också gallras och filtreras, vilket kräver tid och sakkunnighet.

Felmarginalen kan alltså bli grov då vi till exempel vill sammanställa statistik som grundar sig på crowdsourcing. En intressant kommentar på Lev Manovichs blogg löd såhär: ”Summaries can be produced by descriptive statistics, statistics can be understood as a descriptive summary.”

Även om statistik inte kan tolkas till 100% med teknisk hjälp är branschen hela tiden i en utvecklingsfas, vilket gör att vi med tiden kanske ännu mer kan förlita oss på ”machine learning”.


Om vi som humanister kör fast i vår research finns det hjälp att få. Ta absolut en titt på Bamboo Dirt, det är en sajt som rekommenderar verktyg beroende på vad vi vill åstadkomma. Då jag valde hjälp med bloggande dök det upp minst tio kända verktyg/appar som bloggare använder. Liknande resultat fås till exempel med visualiserng, textanalys och kartografi. Inte illa!


Missbruk av statistik är ett välkänt fenomen. Men som verktyg är det synnerligen kraftigt. Även, eller snarare synnerligen, i generaliserande form. Visuell statistik lurar oss ofta att svälja allt med hull och hår. En bild fastnar så mycket bättre i vårt medvetande, vilket manipulerar vår objektivitet. En inte helt okänd man ska få sista ordet:

”Kvantitet är också ett slags kvalitet.” - Josef Stalin

Extra uppgift

Jag hittade en digital samling på Riksarkivets nätarkiv: Ampumamerkki ja siihen liittyvät asiakirjat 1921-1921 (Hig:9). 

Samlingen omfattar bilder av skyttemärken och även textdokument från det dåvarande krigsministeriet. Projektet ingår i den större enheten "Sota-arkiston arkisto 1918-1973". Detta innebär att samlingen säkert kompletteras med tiden, eftersom nya förtjänsttecken produceras. (Mitt eget skyttemärke från min tid i Dragsvik skiljer sig betydligt från 1921 års modell!)

För forskare kan detta utgöra viktigt källmaterial om man vill studera militära förtjänsttecken utan att beöva se dem som föremål. Snabbt och enkelt ser man bilder i stället.

Det framgick inte specifika personer bakom digitaliseringen av materialet. Det går att röra sig längre in i kategorierna under krigsarkivet, och också tillbaka till underkategorierna. Eftersom sidan är öppen för besökare går det att länka till materialet utan problem.

EN lämplig forskningsfråga till detta material kunde vara: "Vilken betydelse har symbolisk design i det finska skyttemärket från 1921 till 1973?"

En viktig poäng vore i så fall att se till att märkena är korrekt daterade.

Mera digitalt

Jag tillbringade en lugn lördagseftermiddag i Nationalbiblioteket i Helsingfors. Jag frågade mig fram till en av de två datorer som kopplade mig till webarkivet. Jag hade aldrig trott att de skulle vara såpass intressant.

Där kom jag åt mängder av gamla tv- och radioprogram, och dessutom digitaliserade tidskrifter.
Jag valde att testa sökfunktionen på tv-sändningar och såg en snutt av "Rangaistuspataljoona", ev tv-serie YLE sände under 2009. Detta kan ju vara riktigt användbart ifall man vet om ett program som gick för ett antal år sedan. Ett alternativ till att bara läsa böcker om ett ämne!
På teksti-tv:s arkiv slog jag på måfå upp "Mona Lisa" och fick mängder av resultat, t.ex. Yle radio 1:s programtablå från 2008. Här finns underhållning för oändligt med timmar.

Internet Archive är en sajt som för mig ter sig både ful och komplicerad vid första anblick. Layouten tilltalar inte mina ögon. Arkivet rymmer dock mängder av fakta, och dess beskrivning är välformulerad:

"... without cultural artifacts, civilization has no memory and no mechanism to learn from its successes and failures. And paradoxically, with the explosion of the Internet, we live in what Danny Hillis has referred to as our "digital dark age."

Internet Archive kan vara en guldgruva för forskare i många ämnen. Sajten är non-kommersiell och tillgänglig för alla. Både web, video, audio och text finns representerat. Donationer mottages med tacksamhet. I jämförelse med t.ex. Riksarkivets digitala samlingar är dock Internet Archive aningen diffusare och snäppet användarovänligare.

Sociala medier som framtida källor

I dagsläget används redan sociala medier som källor inom forskning. Sociologer och psykologer är garanterat intresserade av och måhända oroliga över de sociala mediernas explosionsartade tillväxt. Mängder av människor, organisationer och företag marknadsför sig själva nästan uteslutande via till exempel Facebook. Detta innebär alltså att nätet i många fall är det största lagret med information om allt mellan himmel och jord.

I något skede kommer forskare att vilja gå tillbaka till digitalt material från det förflutna. Till exempel Twitter erbjuder möjligheter för vem som helst att ta del av vad personer med makt har att säga dagligen. President Barack Obamas "four more years" blev det mest spridda twittret någonsin, och som fenomen kan dylika citat vara guldgruvor om 50 år eller mer. Enligt min åsikt bör sociala medier användas varsamt eftersom information vi lägger ut på dem kan a) beskådas av allmänheten och b) vara svår att radera då den en gång publicerats.

Twitterarkivet var för mig tankeväckande. Visst är det en fördel om sådant kan lagras åt eftervärlden. Jag tycker även att sidor som myspace.com eller diverse forum bör bevaras, eftersom det utgör prima källor för framtida idéhistoriker, och varför inte släktforskare?

--------

Året är 2056. Tänk dig att din farfar som sjuttonåring hade ett mysigt litet rockband år 2004, och du hittar deras demo-låtar på ett webarkiv. Historiens vingslag...

Skön kväll tillönskas er!
Jag funderar allvarligt på att börja twittra...